Hans Åberg

Flyttmeddelande!

2010-03-25T16:34:00.001+01:00

Jag har flyttat bloggen hit. Välkommen att hänga med!

Kvalitet kapar kostnader i vården

2010-03-18T11:27:00.001+01:00

På Skånes Universitetssjukhus i Malmö och Lund så inför man nu en vårdmodell hämtad från USA rapporterar Dagens Eko.

Det nya arbetssättet bygger på att all sjukvårdspersonal skall vara delaktig, ha inflytande och vara informerade i detalj om vilken behandling patienterna får och hur vårdplaneringen ser ut. Fel skall utredas direkt och rättas till. Inte helt olikt det som rapporterades nyligen från Karolinska där man genom ett förändrat arbetssätt i linje med Skånes modell radikalt kapat köerna till akuten.

• ”30 procent av sjukvårdens resurser används helt i onödan, menar sjukhuschef Bent Christensen och det är ett problem som dagens toppstyrda sjukvårdsorganisation inte kan lösa. Svensk sjukvård är fast i ett industriellt tänkande från 60-talet, som går ut på att beordra och kontrollera.”

Minskad dödlighet, färre vårdskador och därmed lägre kostnader må vara de primära effekterna av ett ökat fokus på kvalitet. Men att rätta till kvalitetsbrister frigör inte bara resurser utan leder också till större patientnöjdhet och högre arbetstillfredsställelse bland vårdpersonalen.

Att komma åt dessa ”låt gå och slarvkostnader” är därför något vi liberaler ser som en prioriterad åtgärd för att förbättra vården. I Stockholm motsvarar 30% av vårdens resurser mer än 15 miljarder, låt vara att man bara kan komma åt en fjärdedel av dessa så innebär det ändå nästan 4 miljarder som skulle kunna användas på bättre saker i vården.

Även Svd ägnar plats åt frågan på sin ledare idag och kommenteras bl a av Dick Erixon.

Falsk matematik i RUT-debatten

2010-03-16T07:44:00.005+01:00

DN:s Hanne Kjöller har gått till botten med SVT Agendas påstående att det bara är "rikingar" som har råd att använda RUT-tjänster. Det visar sig att dessa uppseendeväckande fakta beror på att Agenda gjort en egen inkomstklassedefinition; "höginkomsthushåll" är man redan vid 25 tusen i månaden, låginkomst vid mindre än 10 tusen. Därmed så kvalar större delen av offentligvärldens låginkomsttagare, sjukskötesrskor, lärare m fl in i höginkomstfacket.
Vanja Lundby Wedin hävdade också envist i programmet att det är de fattiga som finansierar de rikas RUT-avdrag. Oavsett om man är en riktig eller falsk höginkomsttagare så är fakta att RUT-reformen är självfinansierad; ingen betalar därmed för någon annan.
Med falsk matematik så kan man även bevisa att jorden är platt.

Liberala Anna, Sebastian Hallén m fl har också kommenterat artikeln.

RUT – inte för de rika utan för de kloka

2010-03-15T08:47:00.004+01:00

Söndagskvällens debatt mellan Vanja Lundby Wedin och Jan Björklund om RUT trampade på i invanda spår. Björklund försöker göra sossarnas inställning till en motsättning mellan män och kvinnor. Lundby Wedin till att det är de fattiga som subventionerar de rika.

Att reformen är självfinansierad, gör svarta jobb till vita, skapar tusentals nya företag och tiotusentals nya jobb och fixar livspusslet för otaliga familjer och hushåll betyder liksom inget när man ändå har sin inställning klar.

Men RUT har blivit en succé för att priset för hushållstjänsterna plötsligt blivit överkomliga för vanligt folk. Rent generellt är det för dyrt för privatpersoner att köpa tjänster. Dessa är straffbeskattade i jämförelse med prylar, maskiner och apparater.

Johan Norberg visar i en artikel hur man måste jobba drygt fyra timmar för att köpa en timmes jobb. Själv noterar jag att man kan köpa en indisk bil för en månadslön. Relationen är skev. Det blockerar framväxten av en tjänstemarknad, tillväxten av nya jobb och allmänt möjligheten till ett enklare liv. Ingen tjänst köps ju om inte behovet finns vilket däremot gäller för prylar. Titta i era skåp så får ni se.
Debatten bör därför föras om RUT-avdragets mer strukturella effekter; hur RUT stimulerar framväxten av en ny tjänstemarknad och därför är en del av en stark allianspolitik för att skapa nya jobb och förbättra livsförutsättningarna för människor i Sverige .

Om detta har Daniel Rhodin i Eslöv skrivit en insiktsfull blogg. Även jag själv har bloggat tidigare i samma tema. Rasmus Jonlund, Seved Monke, Carina Boberg och SvD skriver också om detta idag.

Skatteparadiset Sverige

2010-03-14T07:56:00.001+01:00

Folkpartiet vill göra Sverige till ett skatteparadis för forskare och kunskapsbaserad verksamhet. Det är ett välkommet vallöfte som ligger väl i linje med partiets bildningsideal och tro på kunskap som en väg till individuell utveckling och ett bättre samhälle.

Sveriges framtida konkurrensförmåga att är avhängigt vår förmåga att ligga i en kunskapsmässig framkant. Redan idag lägger Sverige stora resurser på forskning och utbildning i jämförelse med andra industrinationer. Trots det så har resultaten i viss mån uteblivit. Med förslaget så skapas bättre möjligheter att dra till sig utländska forskare och kunskapsetableringar; ett viktigt inslag för att bygga en slagkraftig kunskapsindustri i Sverige.

Det måste löna sig att arbeta och utbilda sig är ett gammalt folkpartistiskt krav som nu ytterligare befästs. Lite förvånande kommer dock detta besked samtidigt som man gett upp kravet på att avskaffa värnskatten. Värnskatten är mer en någon annan skatt just en skatt på kunskap och utbildning.

Men smaka på ordet skatteparadis. I förlängningen så ryker nog värnskatten också.

Andra som bloggat i samma ämne är Rasmus Jonlund, Mark Klamberg och Agneta Berliner.

Praktikplatser – ett ofog?

2010-03-12T10:31:00.002+01:00

Uppenbarligen är det Sven-Erik Österbergs åsikt som nu väljer att KU-anmäla Sven-Otto Littorin för ministerstyre. Bakgrunden är att Arbetsmarknadsministern bett de statliga myndigheterna att förbereda sig för att ta emot praktikanter i praktikoffensiven Lyftet.

”Det var Arbetsförmedlingen som skulle träffa överenskommelser med staten och andra offentliga arbetsgivare om platser i Lyftet. Ministrar får inte agera så här mot fristående myndigheter ” säger Sven-Erik Österberg i dagens DI som också tycker att det bara handlar om att Littorin försöker skyla över sin misslyckade politik.

Att våra myndigheter och offentliga arbetsgivare går i spetsen för att ordna med praktikplatser och sommarjobb för våra ungdomar och arbetslösa tycker jag är en utmärkt ordning. Alla vet att möjligheten att få ett stadigvarande jobb ökar dramatiskt om man bara får en möjlighet att komma in och visa framfötterna och lära känna folk.

Det borde vara alla arbetsgivares plikt att ge utrymme för fler praktikanter. Det duger inte att peka på någon annan. Vem mer än vi själva ska hjälpa in våra ungdomar och arbetslösa på arbetsmarknaden? Att ministern också påminner om det ansvaret ligger i linje med departementets uppgifter.”Lyftet” är en utmärkt satsning och en del av alliansens jobbpolitik.

Istället gnäller Österberg om formfel och oroar sig dessutom för att medborgarnas service kommer bli lidande när myndigheterna måste ta hand om alla praktikplatser. Sven-Erik Österberg har även tidigare i år ondgjort sig över det dåliga vädret och kallat in regeringen för att stå till svars i olika nämnder. Nu väljer han att engagera KU för jobben. Resultatpolitik?

Jämlikhet och rättvisa!

2010-03-09T09:46:00.003+01:00

Populära ord i den politiska debatten. Efter boken ”Jämlikhetsanden” nu också en plötslig sanning om vägen till ett bättre samhälle vilande på en förment vetenskaplig grund. I DN idag sällar sig Göran Rosenberg till den skara som åter sett ljuset och gärna vill berätta om det för oss andra.

Ingen kan väl på fullt allvar invända mot ett samhälle som är rättvist och jämlikt? Ändå vill vissa göra detta till den stora skärningspunkten i svensk politik. Förvånande nog även Rosenberg.
Det diskussionen handlar om är hur vi skapar ett samhälle där människans drivkrafter inte förspills på ett för oss alla improduktivt sätt. Så att samhället kan utvecklas på ett sätt som skapar möjlighet till mer rättvisa och jämlikhet. ”Vi måste värna de välståndsgenerande krafterna”, ett känt citat från Bertil Ohlin som på pricken naglar fast vad det handlar om.

Ett samhälle som, aldrig så jämlikt och aldrig så rättvist, tappar bort människans egen drivkraft till förändring och förbättring går sin egen undergång till mötes. Ett samhälle som fostrar fram en kultur där det är OK att underprestera och låta någon annan göra jobbet blir inte jämlikt och rättvist. Vare sig boken eller Rosenberg nämner med ett ord hur det rättvisa eller jämlika samhället ska uppnås. Underförstått ligger den marxistiska idén om att allt egentligen bara är ett fördelningsproblem. Ta från de rika och ge till de fattiga. Rättvisa. Jämlikhet. Det är inte hela sanningen.

Alliansen har en strategi för hur samhället ska utvecklas och bli bättre – genom att stimulera människans egna drivkrafter mer – inte bara en nygammal idé om ett bättre samhälle. Det saknar de rödgröna. En strategi. Det är det som är skiljelinjen mellan de båda blocken i politiken. Inte en annan syn på rättvisa och jämlikhet.

Andra liberaler som i dagarna funderat kring begreppen jämlikhet och rättvisa är Jasenko Selimovic, "Socialismen hotar fortfarande friheten" och Mark Klamberg, "Socialdemokraterna har aldrig förstått begreppet rättvisa".

Kortare köer på Stockholms akuter

2010-02-23T09:18:00.001+01:00

Stockholms samtliga akutsjukhus har kortat sina köer uppger DN:s papperstidning. Borta är heldagssittningar på akuten för att åtgärda snuvor och blessyrer. Alla bär vi på hårresande upplevelser, självupplevda eller från bekanta. Nu får patiententerna träffa läkaren redan inom en halvtimme eller timme.

Istället för att organisera arbetet i sekvens med först en inskrivningssköterska, sen en sjuksköterska, sen en läkare, sen kanske en läkare till så har man nu grupperat sig i tvärsammansatta arbetslag som gemensamt tittar på patienten direkt. Smartare, tidseffektivare och även erfarenhetsutvecklande för arbetslaget. Förebilden heter bilindustrin.

Bra tycker vi som jobbar med vårdpolitik. Det finns säkert fler branscher som sjukvården kan lära av bara man får upp näsan från undersökningsbänken. Det här ligger också helt i linje med liberala vårdpolitiska ambitioner att förbättra den patientupplevda kvaliteten och inte bara de medicinska vårdresultaten.

Även Birgitta Rydberg och Mark Klamberg har kommenterat nyheten.

RUT-avdragen och folks behov

2010-02-22T09:39:00.003+01:00

Flera rapporter och inslag i media visar på de positiva makroekonomiska konsekvenserna med avdragen för hushållsnära tjänster. Tusentals jobb och nya företag har skapats, svarta pengar har omvandlats till vita. Vad som förtjänar att framhållas gång på gång är att framgången speglar ett faktiskt behov hos folk. Det finns ett behov av att köpa den här typen av tjänster och tjänsterna skapar nytta. Det som var fel var att priset, med dåvarande beskattning, blev för högt för folk. Därmed kom en hel sektor att helt utebli från vår ekonomi; inga inkomster, inga skatter, inga nyttoeffekter. De rödgröna ondgör sig i vanlig ordning över den orättvisa detta utgör. Nu handlar det om en icke rättvis beskattning.
Det är lockande att tänka sig fler icke existerande sektorer i vår ekonomi. Fler behov som väntar på att frisläppas bara priset blir mer rimligt. IT-tjänster, ekonomisk och juridisk rådgivning, fixartjänster utanför hemmet m fl. I stort sett alla tjänster som riktar sig mot privatpersoner är idag "överprisade". Det skapar en ogynnsam obalans mellan maskin och människa. Att köpa en kinesisk snöslunga upplevs som billigare än att hyra in en snöskottare. I förlängningen driver det en utveckling mot ett mer prylorienterat samhälle och en "gör-det-själv" kultur. Speglar det folks rätta behov?

Det finns inga onödiga läkarbesök!

2009-12-20T09:41:00.000+01:00

DN har under några dagar haft kritiska artklar om Vårdvalet. Det har lett till ökade kostnader pga fler läkarbesök. Onödiga sådan hävdar kritiska läkare. Dessutom har vårdcentralerna snabbt fattat ersättningssystemets principer och bokar in patienterna på många korta besök istället för några få långa. På så sätt kan man öka sina intäkter.

För det första så finns det inget som heter onödiga besök; bara patienten själv kan avgöra vad som är viktigt och inte viktigt. Det har varit en av de fundamentala tankarna med Vårdvalet; nämligen att föra över avgörandet till patienten själv. Inte som tidigare ransoneringssystem där läkaren avgör vem och när.

För det andra så var en annan viktig utgångspunkt för Vårdvalet just det att öppna upp vården och skapa en större tillgänglighet. Klart att det ökar kostnaden, hur ska man annars kunna öka volymen? Men det har man tagit höjd för i sjukvårdsbudgeten.

Men, det är viktigt att man nu justerar ersättningsmodellen så att man inte skapar ett internt genererat kostnadstryck. Att dela upp vårdbesök i flera bara för att kunna ta mer betalt är inte rätt. Jag har inte varit obetingat positiv till en ersättningsmodell som baseras på styckpriser. I andra branscher har detta lett till kostnadsökningar (eller vinstökningar för producenten).

Jag har hela tiden hävdat att man bör överväga en timbaserad ersättning. Inte minst för att ge mer utrymme för den del av vården som bara handlar om tröst, den lugnande handen på pannan.

Jobblinjen måste förklaras – inte försvaras

2009-12-13T10:50:00.002+01:00

Svd:s opinionsmätning idag är trist läsning. Trots att svenska folket har fått det rejält mycket bättre ekonomiskt; ca 2200 kronor mer i plånboken per månad, en exempellös reallöneförbättring för den arbetande befolkningen, så belönas inte Alliansen. Gapet mellan blocken har ökat till drygt 11 %. Det om något visar att man inte kan köpa folks gunst för pengar, det måste till andra saker. I Sverige kanske det mest handlar om att tala till folks missnöje. Det var missnöje med sossarnas jobbpolitik som banade vägen för Alliansseger, nu är det missnöje med Alliansens sjukförsäkringspolitik som öppnar upp för regimskifte igen.

Man måste medge att omläggningen av sjukförsäkringen hade kunnat hanteras annorlunda. I grunden finns det en blocköverskridande enighet om att något måste göras åt långtidssjukskrivningarna. Redan under förra mandatperioden tillsatte sossarna en utredning men vågade inte gå fram med konkreta förslag. Nog hade det varit på plats med en gemensam aktion över blockgränserna.

Istället hastar moderaterna på och lägger fram ett förslag som i grunden är ogenomtänkt och inte håller för kritisk granskning, vare sig bland de administrerande myndigheterna eller i folkopinionen. Det här handlar om folks grundläggande trygghetsupplevelse. Att peta i folks trygghet är som att peta i någons öga. Man rör inte sådana frågor utan ha vallat de rejält. Det glömdes nu bort, eller hanns inte med.

Och var finns folkpartiet i denna fråga? Lika passiva som tidigare i frågan om arbetslöshetsförsäkringen, ännu ett hastverk signerat moderaterna? Där har vi trots allt i efterhand vällovligt tydliggjort att vi är av en annan åsikt.

Folk är inte övertygade om att jobblinjen är rätt, vi måste övertyga dem om det. Det gör man inte genom att lansera reformer som spär på folks osäkerhet. I grund och botten så betyder de svagare grupperna; sjuka, arbetslösa, pensionärer mer för folks politiska preferenser än statusen på plånboken. En rätt sympatisk inställning, egentligen.

Vi måste förklara och åter förklara de enkla sambanden som finns mellan jobb och välfärd. Att det är grunden för större trygghet även för de svagare i samhället.